|
Nordvästkustindianerna hade överflöd på mat och kunde istället
utveckla en kultur full av konstföremål.
Ursprungligen tros totempålar ha skapats för att hålla upp takbjälkarna i de
stora långhusen som västkustindianerna bodde i. De blev sedan dekorerade och
målade för att visa vilken klan som ägde huset. Översta figuren är alltid
klanens (familjens) eller personens skyddsdjur (totem).
Totempålarnas varelser är av alla tänkbara slag, med återkommande drag hos varje
djur.
Bävern - rutig svans, stora framtänder, öppen mun och med en pinne mellan
tassarna
Björnen - utstickande tunga, stora tassar med klor och ingen svans
Varg - lång nos och lång svans
Örnen - näbb som pekar nedåt
Korpen - stor, rak näbb
Grodan - öppen tandlös mun
Späckhuggare - ryggfena
De tillverkades i huvudsak av röd ceder (före år 1800), var ofta 15-20 meter höga och diameter 1-1,2 meter
vid basen. Det anställdes professionella hantverkare vid tillverkning som fick
reda på vilka djur  som skulle
vara med och vilken historia pålen skulle berätta. Pålar tillverkades för
välkomstpålar, fristående, personliga eller minnespålar till ära av den avlidne.
De stora hövdingarna var de enda som fick ha hela sitt klandjur
avbildat på sin påle, lägre stående i samma klan fick bara ha vissa delar av
djuret t.ex. fötterna.
När totempålen var klar blev det
en resningsceremoni. Stammar inom en viss radie blev inbjudna och placerades ut
i byn där värden stod för allt. Gästerna kunde vara från ett par hundra till
över tusen, höga kostnader för dessa fester.
Totempålar var i forna tider mycket praktfulla och reflekterar
livet hos indianerna, hövdingar var starka och välmående, inspirerade av längtan
efter framgång och praktfullhet.
1774
skapades den första kontakten med européer på nordvästkusten, europeiska
sjukdomar spred sig bland indianerna. Före slutet på 1800-talet hade två
tredjedelar avlidit i mässling och smittkoppor. Alkoholismen spred sig i takt
med de vitas ankomst och medförde att hantverket stannade av. Runt 1880 hade
byar övergivits, pålar ruttnat, sålts, stulits eller bränts ned. 1884 kom en lag
som förbjöd indianerna att utöva sin religion, hålla traditionella fester och
ceremonier - och att tillverka totempålar. |
